Kära läsare,
Igårkväll var jag, två andra studenter och två lärare på kareokebar. Det var mitt första besök på en sådan, så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Kareoke, eller KTV, som det kort och gott brukar kallas här; är väldigt populärt. Det finns säkert 10 kareokebarer längst stadens huvudgata, och ännu fler i området ikring. Kareokebarer i Kina är inte det jag som västerlänning först föreställde mig, altså en bar där det sjungs kareoke. Nej, här bokar en grupp vänner ett privat rum i x antal timmar (vi körde 5 timmar i streck) där det finns ett kareokesystem och två mickar. Där vi var hade ett i det närmaste oändligt utbud av låtar, både på kinesiska och engelska. I rumsbokningen ingår ockås dricka, tilltugg osv, så vi hade det rätt trevligt.
Det enda problemet var att vi först gick till fel ställe. Vi elever skulle möta lärarna på Maichao Musicbox, så vi gick dit och efter lite språkförbistringar fick vi ett rum, betalade och gick in och väntade på lärarna. Det var bara det att det finns två Maichao här, och vi hade gått till fel. Så vi gjorde det enda raka när vi insåg att vi inte skulle kunna få pengarna tillbaka- packade ner all öl vi ändå fått i en ryggsäck och gav oss iväg ut för att leta efter det Maichaot vi skulle till egentlogen. Så det blev ung 100kr dyrare för oss var än vad det hade behövt bli... Men vi fick oss ett äventyr i alla fall.
Väl på rätt kareoke körde vi på för fullt. Vem hade kunnat ana att holländare (båda de andra eleverna) och kareoke var en sån vinnande kombo? Sjunga på engelska går bra, fick in lite ABBA-låtar också, såklart :) Kan ju inte inte sjunga ABBA om det erbjuds. Sjunga på kinesiska däremot är lite kruxigare av flera anledningar; för det första känner jag inte igen låtarna, för det andra skrivs texten såklart med tecken och jag varken kan tillräckligt många tecken eller kan läsa tillräckligt fort för att hänga med. Dessutom är de flesta låtarna textade med traditionella tecken, eftersom kareokeversionerna av videosen ofta görs i Hong Kong eller på Taiwan (på fastlandet används förenklade tecken, vilka också är de jag lär mig). Jag frågade en av lärarna om de kunde läsa alla traditionella tecken och hon sa att hälften var att de kunde läsa, och hälften att de kunde låten sedan tidigare. Det är alltså inte en lätt match, men vi gav det ändå några försök. Får väl ha som mål att kunna sjunga kareoke på kinesiska innan jag åker hem.
Kommentera